Vet inte riktigt hur jag har lyckats hittat en pojkvän som är så hjälpsam i stallet, såklart han inte behöver hjälpa mig där men han erbjuder sig och tycker om att underlätta för mig. Tacksam!
Jag och Ida har skött stallet idag, och lilla tog som vanligt Elin. Dagens guldstjärna i ridningen går till Fiona som har utvecklats enormt mycket på kort tid, hon hade vila och är tillbaka bättre än innan, kul! Känns verkligen som hon har landet i vad vi har jobbat med.

Elin hämtade hem Bella idag och en ponny som ska vara här i en vecka när hennes ryttare är iväg på semester. Vi har ett stort mål här med den: lära att lyfta bakbenen lätt och smidigt för att kunna kratsa hovarna utan problem. Kan inte begripa hur denna ponny klarat av en besiktning när den har så svårt att lyfta hovarna.

Import ponny ifrån Irland och ja jag kanske drar många över en kant nu av de irländska ponnyerna och några av er kanske blir lite stötta av vad jag skriver nu, men väldigt många av dom som kommit hit till Sverige är dåligt utbildade gällande grunderna i hantering och ridning måste ha gått snabbt då flera utbildningssteg har hoppas över en del. Vilket leder till lite problem, många gröna familjer köper sin första ponny till sitt barn lite billigare och tror helt blint på hästförsäljaren och problemen kommer ganska snabbt efter köp.. det finns dock fina också, men många jag har träffat på är inte korrekt lärda.

Fina ponny Chakira som min elev Ebba äger står här i träning just nu. Underbar ponny på alla sätt, en sådan man önskade att alla ryttare fick ha. Agnes är Chakiras hästskötare 🙂

10 Kommentarer

  1. Emi den 25 jul 2020 23:40 kl 23:40

    Vet precis vad du menar. Många irländare vill inte lyfta hovarna och är rädda om huvudet. Ofta med en stor underhals men hoppar som bara tusan. Man funderar ju då en hel del hur de tränats 😥 Finns såklart många fina också, men tyvärr är de flesta jag träffat så som du beskriver.

    1
    • Cicci den 26 jul 2020 09:46 kl 09:46

      Många av irländarna går i flock ute utan kontakt med människor tills de plockas in, rids in och sen går de jakter tills de säljs. Ofta enkla i naturen och lär sig hålla koll på fötterna och hoppar som du säger bra (och allt!) 🙂 men man värdesätter att de går fram överallt framför att de går på tygeln så när svenskar som knappt rider ut men vill att de går i form får hem dem är det klart det kan bli fel…



    • Lina Dolk den 26 jul 2020 10:52 kl 10:52

      De flesta (alla?) som har dessa ponnyer rider ut på dom vad jag vet, men de är outbildade och det märks att de är inridna och jobbade med ifrån start väldigt dåligt, tråkigt för det är fina ponnyer.



    • Lina Dolk den 26 jul 2020 10:55 kl 10:55

      Ja man undrar varför flera av dom är så rädda om huvudet.. 🙁 hoppar bra som du skriver gör väldigt många av dom! Om än lite svåra att styra och bromsa haha

      1


  2. Maria den 26 jul 2020 16:15 kl 16:15

    Jag har jobbat i försäljningsstall på Irland och vår hästhantering var inte kul… Jag stod helt enkelt inte ut.
    De kom till oss som ohanterade 3-åringar, de sadlades och tränsades med våld sen red en tuff kille ut på fälten på dem och red tills de inte orkade längre. Då var de färdig inridna.
    Det mesta gjordes med våld och hårda metoder, sen såldes de till Sverige fort som sjutton…
    Jag försökte rida in några med mina vanliga “svenska” metoder och det hade såklart funkat jättebra, för det är inte något fel på hästarna, men enligt ägaren av stallet så var det för mesigt och tog alldeles för lång tid.

  3. Elin den 27 jul 2020 09:49 kl 09:49

    På ridskolan där jag är uppväxt brukar man ibland köpa Irländska hästar och som du skriver är det mer regel än undantag att det blir problem. Hovslagaren får oftast ge hästarna lugnande medel för att kunna lyfta hovarna. På vissa hästar måste man knäppa upp sidpstyckena på tränset för att enklare kunna tränsa utan att komma åt huvudet. Oftast vänjer sig hästarna med tiden och blir enklare i hanteringen men inte alltid. Även Polska hästar verkar vara svåra att hantera enligt ridklubbens hovslagare men det är inget jag har erfarenhet av.

  4. Johanna den 27 jul 2020 22:00 kl 22:00

    Det engelska uttrycket ”broken” för inriden passar väldigt bra på de irländska importerna på svenska – trasig. Jag har varit på den stora auktionen flera gånger där ponnyerna står inklämda ibland 7 st i samma box. Livrädda. Har knappt sett folk innan. 3 åringarna rids på asfalten utanför. De flesta som säljs på auktionen är bara massproducerade och ska krängas … det finns en fransk lastbil som varje år i augusti köper de 13 billigaste, överblivna, ponnyerna vid auktionens slut och kör ner dem till Frankrike. . .

  5. Caroline den 27 jul 2020 23:21 kl 23:21

    Kan flika in en bra erfarenhet som kanske bekräftar regeln då jag känner igen detta från andra gästförare.
    Min ponny var en import från Irland och hade tävlat i fälttävlan innan jag fick hem honom, samt lag-sm i hoppning. Han var välriden redan från start när han kom till Sverige och blev med tiden en helt underbar dressyrponny. Men som sagt, detta var på 90-talet han kom till Sverige, det kan ha blivit sämre sedan dess.
    Fruktansvärt när man tänker på vad som ligger bakom att de ex. är rädda om huvudet. Det enda som var problem med honom var att han fick panik när han stod fastbunden, alltså med bara ett grimskaft och inte på stallgången med ett rep på vardera sidan, det var inga problem. Även hästtransport gick bra!

    Tack för en strålande blogg Lina!
    Ps. Hur går det med planen att lära pojkvännen att rida?

  6. Lina den 28 jul 2020 06:07 kl 06:07

    Ang hjälpsam pojkvän, vad glad så länge det håller , har ens tendens att minska med tiden 😂🥰

  7. Anna den 28 jul 2020 15:54 kl 15:54

    Jag har varit i hop med min pojkvän senn flere år tilbaka og han er enda kvar i stallet med mig 😅👏🏻

Kommentera