Efter besöket på Mälarkliniken: Idag får jag börja skritta igång Dokki igen, Hallelueja! Skadan ser “bra” ut och går helt enligt planerna. Axel är bäst!

Fått en tydlig rehabplan av Axel, 20 min skrittjobb startas nu direkt på Dokki med start idag och sedan ökar vi på tiden för varje vecka.

Kanske har Elin rätt att Falsterbo borde bli en väldigt bra tävling att vara tillbaka till? Hon har sagt det hela tiden, så hon kanske får rätt. Ska bli uttagen också men små detaljer just nu, är ändå glad att få börja träna för skritten bygger upp massor!

Vi har varit rätt förskonade ifrån skador/olyckor, men just nu är vi inne i en riktigt dålig fas, och min magkänsla är inte bra.

Hatti hade kolik för två veckor sedan, hon mår dock bra och svarade direkt på hjälpen hon fick.

Diddi som gick omkull på asfalten när hon hade rymt ur sin hage, ska in igen imorgon och ta bakteriprov och se över såret.

Lazzie som skulle tävlat i söndags var inte fräsch i lördags sista passet innan starten. Och nu är även Dokki med i det drabbade gänget, jag var iväg och tränade i söndags för Kristian med honom, sista minuterna av passet kändes han inte helt okej. Så nu ska även Dokki med till Axel tillsammans med Lazzie. Min magkänsla på en av dom är riktigt dålig och jag önskar så att jag har fel.

Det är tufft ibland, just nu känns det som att jag får smäll efter smäll och jag är väldigt dämpad. Ledsen och orolig.

Vi ska även besikta en häst idag för försäljning så det blir några timmar på kliniken. Håll tummarna för mig och hästarna, jag behöver det :((

Kan inte nog tjata om vilken fantastisk vecka som passerat. Att 5 dagar kan gå så fort.. Imorgon är det sista dan innan vi tar flyget hem på em. Karin och hästarna börjar hemresan lördag morgon.

Idag var det fjärde dagen irad med träning och Dokki är helt fantastisk och kämpar på. Känns inte trött i kroppen för fem öre. Tanken var att jag skulle ha en vilodag idag med vi alla tyckte att det var lika bra att köra på när man väl är på plats och låta Dokki få en lugnare start på nästa vecka istället.

Och tur var väl det, för vilken pangträning vi fick till. Det är helt klart den bästa timmen jag fått uppleva på Dokkis rygg. Härligt att Anna och Bo (Dokkis ägare) är på plats och jag kunde dela den live med dom.

Det har varit samma tydliga röda tråd genom alla pass och nu börjar jag verkligen komma in i det. Nicole är har en otrolig timing i sitt sätt att undervisa och jag lär mig lika mycket av att stå och titta på Kristians träningar. När jag pratar med Elin och är i eld och lådor så höjer jag nog hennes förväntningar till skyarna på mig och Dokki.

Nu ikväll har vi ätit en god trerätters på hotellet och jag ska packa och försöka komma i säng tidigt. Känner redan hur träningsvärken börjar smyga sig på efter eftermiddagens löptur.

Tack alla på hemmaplan som gör denna resa möjlig!!!

Dagens träning gick också väldigt bra. Nicole var på mig igår om att slappna av lite mer i överkroppen och inte spänd och något tajt i armarna. Det tyckte hon var mycket bättre idag vilket ledde till att jag fick en rundare överlinje på Dokki och kunde ha mer kontroll på nacken.

En annan sak hon har varit på mig om är tempot, att kunna sänka tempot utan att ha mer samling. Samlingen är bra men jag tappar lite bärighet när tempot blir för högt. När jag fick kontroll på de så blev det mycket bättre kvalité i bytena i varje, piruetterna och piaffen/passagen. Vilket är rörelser som bygger väldigt mycket på bärigheten.

Man blir ju alldeles pirrig av att gå runt bland dessa världsstjärnor. Dels att ha Nicoles ögon på sig, och att Edward Gal och Hans Peter är i samma ridhus samtidigt som man själv rider. Galet! Satt nu på eftermiddagen och tittade igenom filmerna och det är väldigt nyttigt! Imorgon ska jag försöka filma lite med mobilen så jag kan skicka hem till Elin också. Hade så gärna velat ha henne med mig, nästa gång.

Jag och Viktor badade i över 1 h innan vi åkte tillbaka till stallet ikväll.

Väldigt fin miljö på löprundan imorse.

Jag är så tacksam över att få denna möjlighet att få vara här nere! Tur jag har Elin som styr allt där hemma och dessutom pushar mig iväg på dessa äventyr.

Det har varit en lång dag då klockan ringde 03.45 imorse. Jag mötte upp Kristian och Viktor (K son) på gaten och vi var framme ca 10.30 på Glock’s anläggning. Det är galet fint, tror inte ni förstår. Jag skulle gärna dela med mig av en stor bildbomb men med tanke på att det inte är min anläggning och respekt till deras privata så blir det tyvärr inte så mycket av anläggningen ni får se.

Kristian började med att träna Adde och han var glad som en solstråle efteråt. Sedan var det min tur och jag ler fortfarande trots att de gått några timmar sen träningen. Tränings tänket var väldigt likt Kristians och Nicole var väldigt noga med att bygga upp rörelse för rörelse och det var häftigt att få känna skillnaden vart eftersom passet gick. Jag tänker att jag ska summera passen efter imorgon då jag har lite mer kött på benen. Men hur tacksamt är det inte att ha med sin egen tränare på dessa tillfällen. Jag och Kristian stod och diskuterade och analyserade våra pass under eftermiddagen när vi stod och rycktade hästarna.

Stövlar: Amazona Sueca

Ridbyxor: Pikeur

Pike: Stierna

Hjälm: Samshield

Boots och kandar: PS of Sweden

Schabrak och Lindor: Mia’s

Paddar: Eskadron

Sadel: Equipe (Olympia)

Vad tycker ni om min nya svarta sadelpadd? Jag har alltid kört på ljus padd innan men tycker att detta blev väldigt bra.

Ikväll har vi ätit en god middag på hotellet och nu dags att stupa i säng. Superkul att Dokkis ägare också är på plats. Imorgon blir det en löptur till stallet för att promenera med hästarna, sen löptur hem igen för frukost.