Efter gårdagens besked så öppnade det upp för att bestämma vilka tävlingar unghästarna ska ut på. Såklart väldigt kul att tävla dom, men sjävklart var Dokkis tävlingar nu i maj-juli prio ett.

– I helgen ska jag tävla Zidan på Hästhusets RK tävlingar, MSV C lördag och söndag. Ska efteranmäla han imorgon då han blev vaccinerad och inte går att anmäla förrän imorgon.

– 4 maj Laxen, Hedda och Hatti ska starta på Brolöten. Ett 4 års program som ska ridas upp, Laxen och Hatti med deras gångarter tror jag bedömningen att rida två och två kommer gynna de mer sedan, men vi tar detta som en miljöträning när det är så nära hemifrån. Hatti har lite mugg som jag hoppas inte ska störa träningarna nu. Med mitt flyt just nu så lär det väl göra det..

– 2/6 start hos Borås Fältrittklubb, Laxen och Hatti Allmäna intryck för unga hästar. Kval till Falsterbo för Laxen (Hatti får inte kvala till Falsterbo då de inte har öppet för 5 åriga fölston) Även kval till Breeders för båda två. Detta blir deras första borta natt då vi behöver åka på lördagen.

Jag missar SM. Känns väldigt konstigt då jag startat varje år ofta flera hästar sedan b-ponny tiden. Men de har unghästkval som jag ska rida.

Sedan ska jag göra en tävlingsplanering för Lazzie, hon ska ut i PSG

På bilden Laxen Latino och Amir som är släppta tillsammans i större hage nu

Tyvärr så hade min magkänsla rätt, Dokki blir borta ifrån tävlingsbanan nu ett tag. Han har blivit behandlad och kommer inte komma till start ens till SM, vilket i sin tur leder att jag även missar försök till en EM uttagning.

Jag är såklart väldigt väldigt ledsen och besviken, allting har känts så otroligt bra, vi har haft lättare än vad vi trodde att ta klivet ifrån YR till U25 och med riktigt bra debut och träningspass både på Ågesta och nu i Holland så hade vi väldig hög målsättning. Att stå med en behandlad häst när det snart är Maj månad ställer till allting. Jag och Elin har försökt att granska oss själva in i detalj vad vi hade kunnat gjort annorlunda men vi hittar inte felet. Vet såklart att hästar blir skadade oavsett alla rätt man gör, men skit är det! Gråter och torkar mina tårar för att ladda om igen.

Lazzie var det ingen fara med, hon är snart på tävlingsbanan igen, ska ledas denna vecka sedan hoppar jag upp igen nästa vecka och Jullan är besiktad u.a och såld till sin nya ägare. Jullan var riktigt fin på hela kollen, hon är ändå 15 år och tävlat en massa hela sitt liv.

Idag ser jag bara ett svart mörker, men jag vet såklart att fler än jag går igenom samma skit och att livet på denna höga nivå svänger snabbt.

Nääee, jag och Lazzie som var så redo att tävla imorgon får nu skrota våra planer IGEN! Bus i hagen har gjort så hon inte var helt hundra när jag skulle träna henne idag inför morgondagens start, Lazzie har gjort exakt samma sak 3 gången så jag känner direkt. Inget stort men det går såklart inte att tävla henne imorgon när hon har stäckt sig. Tjejerna leker vilt iband, men det kommer inte stoppa mig att låta dom gå tillsammans, de älskar att klia på varandra och ha närhet. Shit happens helt enkelt.

Det blir promenader nu och sedan är hon säkert igång igen senare i veckan. Ska ringa Micke som är kiropraktor och be han om en tid så fort han kan såhär i påskledigheten..

Vi hade även betalat in till Dressage power future stars för att spetsa till det hela lite, jaja såhär är det, bara att leta upp en ny tävling att komma ut på för vår del.

…ja då går det fel! Men jäklar vad jag och Elin är effektiva och båda två biter ihop och gör det bästa av det hela. Då vår stallhjälp med mockning/höpåsar var sjuk både igår och idag samt att Diddi behövde åka till Sigtuna idag så fick vi vara i stallet innan 05 för att släppa ut alla hästar, mocka båda stallen och göra 35 höpåsar innan jag lastade på Hatti och Lazzie för att åka till Ågesta och sedan har vi båda hållt igång i stallet till 21.

Diddi hoppade över staket i söndags där hon är på lösdrift med sin kompis, bra staket och hage så det brister inte, saker kan ske ändå med dessa kära hästar i tid och otid har man ju fått lära sig.

Distriksveterinärerna var ute och såg över såren och tvättade rent samt bedömde att det inte behövde sys då det inte var någon “ficka”, men Elin har inte släppt det och tyckte det hela inte riktigt stämde överens när hon hälsade på Diddi i måndags. Diddi har varit ohalt och inte så svullen men såret var inte fint. Mycket riktigt igår fick vi film på såret och det var inte alls fint. Skickade vidare filmen till de vi alltid hör av oss till för råd: Axel och Kristian (skulle inte klara oss utan dom!) fick tid på Sigtuna idag så Elin körde och fick med sig snälla Felicia och även Diddis trygga hagkompis som gör Diddi väldigt hanterbar och säker! In på röntgen för att se att inget värre dolde sig under såren, och det såg bra ut! Elin passade även på att ta extra bilder för att se lösa benbitar när Diddi ändå var på plats där inne, och det hade hon inte, skönt! Såret tvättades rent ordentligt och las om. Tyvärr måste vi in igen på tisdag då ett bakteriprov ska tas och det gick inte ta ett prov idag och skicka iväg eftersom det är röda dagar.

Marie och Felicia har varit väldigt duktiga att hantera dessa tjejer så det hade skött sig exemplariskt! Snälla att lasta och köra samt duktiga på kliniken, världsvana skröt Elin om dom haha. Elin tog lastbilen då det är stuterimodellen vi har, väldigt tryggt och säkert att köra unghästarna i, finns ingen bom eller något att kunna hoppa över. Jag fick ta bil och transport med mina tjejer.

Det skiljer några månader på tjejerna vilket även syns på storleken. De passade på att väga båda två idag på kliniken Diddi vägde 296 kg och hennes kompis nästan 70 kg mera. Thalita är efter Totilas-San Amour

Diddi och Tahlita

Herrejösses vilken final vi fick uppleva här i Göteborg, WOW vilka ryttare och hästar, gåshud! Hela 10 st över 80% !! HÄFTIGT!!

När jag sitter på läktaren och ser detta så är det verkligen en lektion hur det ska se ut när de bästa är på banan, det var magiskt. Så lekande enkelt med alla övergångar och hur samspelta ekipagen var.

Isabell är The Queen, lekande lätt hela tiden, och trots miss i varje så får de fantastiska poäng. Men jag tycker nog Laura är den som imponerade mest på mig ikväll, de har ett otrolig kemi mellan sig så jag tror det ekipaget tom kan prata i sömnen till varandra. Våra två svenska superryttare Patrik och Tinne gjorde även de riktigt bra ifrån sig, stolt svensk! Och Daniel imponerad ständigt på mig oavsett vilken häst han sitter på, så roligt att se han så otroligt glad och tacksam efter sin ritt. Denna sport är så fylld av kärlek!

Både Johanna och jag var taggade innan finalen, och hur taggade är man inte nu efter denna final att lära sig rida ännu bättre? Perfekt med andra ord att åka på träningsvecka med Dokki!

Nu måste jag hem, dels för att rida hästarna imorgon, MEN även för att stoppa Elin som har lagt bud på två st ponnyer nu ikväll.. ja jag vet inte om jag ska skratta eller gråta, vi har inte tid eller råd men Elin var fast bestämd att dessa ska vi ha. Tid går ju att fixa med att jobba ännu mer, men det här med att lägga pengar på ponnyer?